Kopparmanteln

Självförtroende, en utrsålning starkare än sidenslät hud och arisk kroppsbyggnad. Är det självförtroendet som får skådespelarna att se så bekväma ut i sina roller eller är det timmar och åter timmar av upprepningar och tålamod eller är det en inlevelse utan dess like. För mig gör det ingen skillnad, jag är så förundrar på hur de lyckas, lyckas med att fånga mitt annars så vaga intresse skådespel och teater, under den förundransvärt snabba timme som jag satt med ögon stora som tefat och en puls i takt med skådespelarnas rörelser försvann världen utanför Yurtan.
För Västanå teaters skådespleare krävs mer än bara en skådespelartalang, de krävs mod, kondition samt kordination, det krävs en röst stark som åskans muller och en rörlighet likt en gymnast. Bakar man ihop dessa egenskaper till en stor deg så får man Västanå teaters skådespelare och deras spel Koppermanteln.

Ett återbesök? Ja, tack!!

Kopparmanteln

En ung man vid namn Ahti Lemminkäinen är en som alla kvinnor vill ha. Han är en hjälte enligt dem, Och han lever ett farofyllt liv och när han beger sig ut på äventyr kommer han till nya marker där magin regerar. Under hans färd möter han olika väsen och faror. Vissa kämpar han mot och besegrar vissa underskattar han och hånar vilket är något som står han dyrt. Hans kära mor får nys om att något hemskt har hänt hans son och hon beger sig ut på färd för att finna Ahti levande eller död...

Kopparmanteln är en pjäs som utspelas i ett Nomadtält även kallat yurta där all publik sitter runt om kring tältets väggar och skådespelarna har en liten yta att röra sig på i mitten. På just denna pjäs var de tre skådespelare som deltog. alla hade flera olika roller och det märker man genom att de har olika föremår som tex käppar, mantlar ect.

När vi skulle iväg och se pjäsen var jag skeptist och tänkte att det skulle bli något obegripligt jidder som det enligt mig lätt man bli. men när man kom in i de lilla tältet var stämningen i tältet är mycket mysig och man rycktes med av musiken, det blir lätt varmt så att ta med något att dricka är något jag rekomederar. Pjäsen rekomederar jag verkligen. det är fart och fläkt i pjäsen men man hinner hänga med i handligen även om man som mig inte är värst kulturellt insatt!

Har du inget bättre för dig dra iväg och se den