måndag 30 mars 2009

Kopparmanteln

Självförtroende, en utrsålning starkare än sidenslät hud och arisk kroppsbyggnad. Är det självförtroendet som får skådespelarna att se så bekväma ut i sina roller eller är det timmar och åter timmar av upprepningar och tålamod eller är det en inlevelse utan dess like. För mig gör det ingen skillnad, jag är så förundrar på hur de lyckas, lyckas med att fånga mitt annars så vaga intresse skådespel och teater, under den förundransvärt snabba timme som jag satt med ögon stora som tefat och en puls i takt med skådespelarnas rörelser försvann världen utanför Yurtan.
För Västanå teaters skådespleare krävs mer än bara en skådespelartalang, de krävs mod, kondition samt kordination, det krävs en röst stark som åskans muller och en rörlighet likt en gymnast. Bakar man ihop dessa egenskaper till en stor deg så får man Västanå teaters skådespelare och deras spel Koppermanteln.

Ett återbesök? Ja, tack!!

Inga kommentarer: