Det hela började med att jag såg de två filmerna med Elling i huvudrollen, och konstaterade ganska fort att det blev mina två nya favoritfilmer. De lite smått tragikomiska situationerna som Elling utsätts för gjorde att jag ville ha en mer detaljerad bild av hur allt hände. Jag blev inte missnöjd när jag började läsa Fågeldansen. Dessa underbart bisarra och samtidigt pinsamma situationer gör att det nästan blir lite pinsammt att läsa, då jag skrattar högt och sitter med ett flin upp till öronen.
Detta är en bok som rekommenderas starkt om man är trött på långdragna deckare och behöver ett avbrott från det allvarliga.
2 kommentarer:
Lika kul som filmerna?
Är uppföljarna (till filmen) bra? Minns att jag gillade den första, men har inte sett de andra två (eller finns det t.o.m. fler nu?)...
Skicka en kommentar